Samuel-Agust och Hanna

Publicerat 2013-03-21 16:47:36 i AllmÀnt
Kul att ni har lika kul som jag har nÀr jag hittar sÄnna hÀr gamla saker. :) Har skrattat sÄ mycket. Delar med mig nÀr jag hittar guldkorn. ;)
 
Nu tÀnkte jag dela med mig av min gamla dröm om att bli författare. Historien om Samuel-Agust och Hanna (minus alla hundratals stavfel).
 
Samuel-Agust och Hanna ska gifta sig ropar en gumma pÄ torget. Alla Àr bjudna dit som vill. Alla ville förstÄs komma. För alla kÀnde Samuel-Agust och nu skaffar han sig en fru. Till och med en gubbe som stÄr och sÀljer miloner blir det liv i. Samuel-Agust har kÀnt Hanna sen han var en liten grabb. Hemma i stugan sitter de framför brasan och dricker Lipton te och ballerina kakor. De planerade om bröllopet. Det kÀndes konstigt för Samuel-Agust att prata med Hanna som hans blivande fru. det blev natt. I morgon hÀnder det tÀnkte Agust och slÀckte lampan. PÄ morgonen var de tidigt uppe. Lokalen var redan klar men ÀndÄ. NÀr hanna vaknade var inte Agust hemma. PÄ köksbordet lÄg en lapp. DÀr stod det: "KÀra Hanna! Det betyder otur att se sin kÀraste innan vigseln. Jag Àr i sÀkerhet. Puss Agust" Senare kom det hem nÄgra flickor till Hanna för att göra iordning henne. De pratade med Hanna sÄ nervöst sÄ hon förstod nÀstan inte vad de sa. I kyrkan var det proppat med folk. Samuel vÀntade framme vid prÀsten. DÀr kom hon. Hon var sÄ vacker. PrÀsten frÄgade först, sÀg efter mig: "Jag Àlskar dig Hanna. Jag vill dela glÀdje och sorg med dig och vara dig trogen tills döden skiljer oss Ät". Nu Àr det din tur Hanna: "Jag Àlskar dig Samuel..." Sedan ramlade hon ihop. Det var det sista Samuel-Agust nÄgonsin skulle fÄ höra frÄn henne. Hon fick en hjÀrnblödning strax efter och efter ett par dygn senare hade Samuel ingen Hanna kvar. Han ÄtersÄg henne inte förns hon lÄg i kistan, i dödens blekhet vacker pÄ ett nytt okÀnt sÀtt. Förut hade han inte kunnat grÄta, nu tog han hennes hÀnder mellan sina och nÀr han kÀnde deras iskyla bröt han samman och dÀr kom en förtvivlad snyftning. "Och dina hÀnder som jag vÀrmt sÄ mÄnga gÄnger!" Nu kunde han inte vÀrma dom mer... SLUT
 
Hmm.. jaaa..visst hade jag nÄgra mörka sidor ocksÄ som liten. Jag blev sÄ förvÄnad av slutet! Det hade jag inte vÀntat mig. Men det Àr det som Àr sÄ kul med att gÄ igenom dessa saker. Man vet aldrig vad som vÀntar!
 
DirektlÀnk, 3 Kommentarer



Kommentarer
E

Det Àr ju helt fantastiskt! Hur gammal var du nÀr du skrev den? Det Àr faktiskt riktigt bra pÄ sina stÀllen : ) Ett mycket ovÀntat och dramatiskt slut... Skriver du fortfarande? Du har kanske en oanad talang hÀr... : )

Svar: Haha, jag vet. Den var fakriskt riktigt spĂ€nnande. Även för mig! :) Jag var nog 9-10 Ă„r, för jag gick nog i 4:an eller 5:an tror jag. :) Skriver inte lĂ€ngre, men nĂ€r jag lĂ€ser detta kĂ€nns det som om jag kanske mĂ„ste börja igen...om jag fortfarande har det i mig! ;D
Peachmelba

2013-03-21 @ 18:38:29
URL: http://mamiforlife.blogg.se
Y

Jag sÀger detsamma, vissa formuleringar Àr ju helt fantastiska! KÀnns lite Selma Lagerlöf - inspirerat.

Svar: Haha, ja kanske det. :) Vi kanske lÀste Selma Lagerlöf i klassen just dÄ. ..? ;)
Peachmelba

2013-03-21 @ 19:03:05
URL: http://seven-mypointofview.blogspot.com
Z

WOW!!! Vad duktigt du skrev ÀndÄ, man förvÀntade sig inte de slutet. Men fy va sjukt... Lite mörk tjej!

2013-03-22 @ 09:47:49
URL: http://zazasway.blogg.se


Kommentera inlÀgget hÀr:


Namn:
Kom ihÄg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0